Som våra många av våra läsare säkert har färskt i minnet så har Sverige drabbats av skogsbränder och stormar som satt stora spår hos människor som i naturen de senaste åren.
Stormarna Gudrun och Per är ett par exempel, skogsbranden i Bröt ett annat exempel.
Under stormen Per som fick förödande effekter i sin framfart så användes nätverket FRG, frivillig resursgrupp. Staten hade några år innan stormen Per avsatt pengar till civilförsvarsförbundet för att bygga upp ett nätverk av frivilliga. Ett nätverk där man fångar upp olika former av kompetens och inte minst lokal kännedom.
Pelle Kronström ordförande i den lokala civilförsvarsföreningen i Kinda berättar om hur man, under de dryga 15 åren som organisationen funnits, lyckats knyta till sig många personer från hela Kinda som står beredda att hjälpa till i de fall man blir inkallad.
Denna form av organisation, frivillig resursgrupp (FRG), är mycket viktig och behövlig inte minst vid större insatser. Alla personer som är kopplade till FRG är certifierade och en gång per år uppdateras man på det som man ska kunna, på så sätt upprätthåller man en kunskapsnivå inom FRG. Vi genomför även övningar tillsammans med andra FRG-grupper från exempelvis Lin-köping och Ydre. Här i Kinda har vi ett 30-tal FRG:are som har avtal med kommunen och som kan bli inkallade vid behov. Gröna Gubbar, radioamatörer, militärer och busschaufförer är exempel på kunskap som frivilliga representerar.
Grönmålade bilar
Vi stämde möte med några FRG:are uppe vid brandstationen i Kisa för att få veta lite mer om bland annat Gröna Gubbar och radioamatörer.
Här möttes vi av Karl, Pelle, Sören, Göran, Sven tillsammans med Pär Kronström och Thomas Blixt räddningschef. Fordon med långa radiomaster, grönmålade bilar och inte minst motorcyklar från 50- och 60-talet står uppradade vid stationen.
Att förklara vad radioamatörer sysslar med, det är kanske inte så svårt, det hörs nästan på namnet. Kommunikation är svaret. Men det är inte för den skull helt självklart att den traditionella kommunikationen fungerar då det inträffar någon form av kris-situation eller större händelse.
– Då kan kommunikationen slås ut och det är här vi kommer in i bilden. Vi har god kunskap om hur man kan upprätta kommunikationscentraler och arbetsätt för att sambandcentraler får kontakt med personer ute i fält. För några år sedan bröts kommunikationen mellan brandstationerna i Kinda i samband med stormen Per och då fick vi rycka ut.
– Att kommunikationen fungerar är mycket viktigt, något som man kanske idag tar för givet säger Sven Andersson och berättar vidare.
– Jag har alltid gillat radiokommunikation och teknik så länge jag kan minnas. Vi brukar vara med vid start och mål i samband med rallytävlingar med vår utrustning. Gillar att vara FRG:are och hoppas fler anmäler sitt intresse för detta.
Träff en gång i veckan
De grönmålade före detta militärmotorcyklarna blänker i kapp med solen denna dag och motorcyklarnas förare berättar stolt om hur det är att vara Grön Gubbe. Vi frågar hur allt började och vad man gör som Grön Gubbe.
– Jo ser du, det var så här säger Sören Jonsson, det var jag som sa till min fru att jag länge gått och funderat på att köpa mig en gammal militärmotorcykel, men inte vilken som helst utan att det skulle vara en ordonnanscykel. Dessa användes förr inom försvaret som ett sätt att transportera meddelande i fält. Numera används de mest inom hemvärnet. På varje cykel finns en meddelandeväska monterad på tanken där man förvarade information som skulle från ett ställe till ett annat. Motorcyklarna användes även till persontransporter.
Ja, hon sa ju ja såklart och jag köpte den. En fin Huskvarna. Efter att jag köpt min motorcykel så hängde andra på och nu är vi ett 20-tal här i Kinda som har ordonannsmotorcyklar. Men historien slutar inte här.
Då fick Pelle Kronström en idé
– Eftersom vi alla som hade dessa cyklar träffades en gång i veckan och var ute och åkte på alla tänkbara småvägar, så skaffade vi oss en särdeles god kunskap om trafiknätet i Kinda. Denna kunskap varvat med hög framkomlighet som man har med en motorcykel så anslöts vi till nätverket FRG. Det vi fått göra då vi ryckt in som FRG:are har bland annat varit att hjälpa till vid väg-avstängningar, hämtat bränsle och varit behjälpliga vid frågor om framkomlighet tack vare vår lokala kännedom berättar Sören.
– Att vara FRG:are handlar om att kunna varva nytta med nöje. Vi har framför allt roligt ihop, men när det blir allvar och skarpt läge så känns det mycket bra att kunna vara en resurs där det behövs betonar Karl.
Toppmodern kompis
Pelle Svensson Borrud som är Grön Gubbe har även en toppmodern kompis med sig, en vit drönare.
– Denna drönare använder jag i mitt ordinarie arbete som fotograf, men även om så behövs i min roll som FRG:are. Ibland behöver man få helikopterperspektiv på en händelse som exempelvis en skogsbrand, det är här jag med mycket kort varsel kan komma in och vara behjälplig berättar Pelle. Han startar upp sin vita drönare och låter den hovra över gänget FRG:are när vi passar på att fotografera.
Thomas Blixt, räddningschef håller med om vikten av frivilligas insatser vid större händelser.
– Vi har i grunden räddningstjänstens resurser innanför kommungränserna. När detta inte räcker till tar vi hjälp från angränsande kommuner. När det kan handla om insatser som sträcker sig över flera dagar så är hemvärnsplutoner och FRG mycket värdefulla och viktiga.
Vi tackar för en mycket trevlig pratstund och känner stor trygghet inför att hjälp med hög beredskap finns i Kinda om så skulle behövas.
Gunilla C Johansson