Siktar på framtiden

Kisa Skyttegille har sina rötter från början av 1900-talet då försvaret låg bakom frivilliga skytterörelsen. Då använde man sig av Remington och Mausergevär. Sedan många år tillbaka är verksamheten helt frikopplad från försvaret och är en ideell förening som vilken som helst. Klubben har i dag ett 100-tal medlemmar där cirka 50% består av ungdomsverksamhet. Den andra halvan inrymmer allt från skytteintresserade till jägare. Man har idag både inom- som utomhusverksamhet och såväl korthåll- som långhållsskyttebanor.

Innehåll testade det nya digitala skjutsystemet som Kisa Skyttegille investerat i tack vare en rad sponsorer och idellt arbete.

Ett skott stående utan stöd och ett sittande med stöd, ett resultat som nästan var fullträff och ett som hade mer att önska. Nostalgin poppar upp när man ser de bruna pappskivorna med måltavlor  på. Tankarna far i väg och till den tid då man sköt luftgevär, drack kaffe och lyssnade till dansband som spelade för fullt på folkets park och utomhusdanserna.
Tillbaka till nutid. I en av källarlokalerna i Stjärneboskolan är det febril aktivitet två kvällar i veckan stora delar av året. Det är då ett stort antal unga som äldre träffas och skjuter luftgevär, detta under stor koncentration och fokus.
Föreningen kör veckotävlingar i hela sju olika skjutklasser där de yngsta deltagarna precis fyllt sju år och den äldsta har fyllt 80 år.
– Det är väl det som är tjusningen med denna sport. Den inkludera nästan alla och det är något som värmer och ger extra mycket energi tillbaka, till alla. Här träffas vi över generationsgränserna och har roligt tillsammans. Man deltar med sina förutsättningar och man ges möjlighet till ett par timmar fokus i veckan berättar Sven E Johansson, en av eldsjälarna i föreningen.
Förutom de interna skyttetävlingarna så deltar man även i Öst-götaserien, en årlig återkommande tävling där man genom åren rönt stor framgång resultatmässigt.
Sven gick med föreningen redan 1978 och berättar inlevelsefullt om föreningen, medlemmarna och allt roligt han fått uppleva genom åren som aktiv i föreningen.
– Det ska jag säga dig att det är svårt att sätta ord på allt det positiva som jag fått uppleva här. Tänk dig denna lokal och denna långa rad med bänkar och stolar, fyllda med skyttar i djup koncentration som har ett enda mål i sikte, att träffa mitt i prick eller en tia som vi säger. Att då få stå där och se när en tjej eller kille tar av sig hörselskydden och säger till mig, ”titta jag fick en fullträff”, det är så enormt befriande och glädjande att se gnistrande och strålande ögon fyllda av energi och kämparglöd.

Digitalisering
Kisa Skyttegille är snart färdiga med sin digitalisering av verksamheten. Kortfattat betyder det att man skjuter precis som vanligt med luftgevärskott och luftgevär mot en papptavla. Den stora skillnaden är att resultatet mäts via laser och ljud och det analoga skottet överförs digitalt och direkt in i datorn och dataprogrammets resultatlista.
– Detta betyder att vi numera aldrig behöver rätta några tavlor manuellt och bedöma om det är en 8:a eller 9:a utan det rättas och förs in direkt efter att skytten har skjutit. Det blir en större rättvisa jämfört när man manuellt ska bedöma ett skott på en papptavla. Det blir framför allt lättare att skilja tävlande åt som ligger väldigt nära varandra resultatmässigt.
Den stora digitaliseringen av totalt 10 av 12 banor, betyder att det rör sig om stora belopp för föreningen och utan en rad sponsorer hade detta inte varit möjligt.
– Vi har lyckats få närmare 10-talet sponsorer att backa upp denna satsning vilket vi är oerhört tacksamma för. Det har varit allt från banker, försäkringsbolag, privatpersoner, byggfirmor som skytteförbundet och idrottslyftet som varit delaktiga. Nu tack vare kunniga lokala företagare så är snart allt installerat och klart.

Kärleken tog Sven till Kinda
Vi på Innehåll vill gärna veta vilka faktorerna är för att man bor kvar, flyttar från eller flyttar till Kinda. För Svens del var det kärleken som drog det längsta strået.
– Jag jobbade på ett järnbruk samtidigt som jag träffade min nuvarande fru, och så insåg jag att järnbrukens existens var på upphällningen. Då var flytten hit naturlig och förutom en kort sejour på dåvarande Gullringenhus så har jag varit Swedish Tissue troget fram till pensionen. Då jag redan som liten grabb hade intresse för skytte och tog cykeln två mil varje gång för att ta mig till skjutbanan, så var beslutet att gå med i klubben när jag flyttade ner hit självklart.

Välkommen att prova
Sven visar runt i lokalerna och berättar att man mer än gärna hoppas på att ännu fler hittar till banorna.
– Den som är nyfiken och vill prova på skytte är så välkommen till oss. Det är bara att kontakta oss eller att svänga förbi när vi är här så löser vi detta. De flesta som provar på kommer oftast tillbaka.

Stort tack för träffen!
Gunilla C Johansson

 


Publicerat

i

, ,

av

Etiketter: