Foto: Längst till vänster ses spelet Sunshine från 1958 som var det första av endast fyra spel som försågs med ett ”rating chart”. Just detta exemplar är tillverkat för export och försett med bakglas av plexiglas som var en nyhet 1958. Det bär spår av ”föryngring” då kabinettet (lådan med mekaniken) målats om i ”Flipper Fairs” färger och mönster någon gång efter 1961. Spelet har även modifierats med rostfria lister som dolde de då föråldrade trälisterna (woodrail). En sådan är upplagd på spelet för visning.
För drygt åtta år sedan köpte Per-Åke Olsson sitt första flipperspel och det som började som ett inköp baserat på nostalgiska minnen har med åren vuxit till en passion för spelens elektromekanik och historia. På Storgatan i Kisa driver nu Per-Åke EM Pinball Arcade som är en spelhall med elektromekaniska flipperspel från 1950- till 70-talet.
– Jag vill dela min hobby med andra och är av åsikten att spelen är till för att spelas på, säger Per-Åke.
I EM Pinballs lokal på Storgatan står 16 flipperspel uppställda och spelklara medan lika många väntar på sin tur i renoveringskön.
– Det var väl aldrig meningen att det skulle bli så många spel men någonstans längs vägen spårade det ur alldeles, ler Per-Åke och tittar ut över den imponerande samlingen färgglada spel med vackra illustrationer och detaljer.
Per-Åke, som arbetar som träbåtssnickare och båtmekaniker, berättar att han sedan ungdomen varit intresserad av mekanik och att han alltid drivits av en nyfikenhet och vilja att förstå hur olika konstruktioner och maskiner fungerar.
– När mitt första flipperspel började krångla var jag ju tvungen att öppna upp det och lösa problemet, säger Per-Åke. Att förstå hur spelen fungerade, att felsöka och att justera reläer, spolar och kontakter blev snart roligare än själva spelandet och renoveringsprocessen blev lika viktig som samlandet.
Det är den synliga, begripliga mekaniken som fascinerar Per-Åke.
– Mitt fokus ligger på den elektromekaniska eran vilket innebär flipperspel tillverkade från 1930-talet fram till slutet av 70-talet. Dessa spel har snurrande poänghjul, klickande reläer och magnetspolar som styr varje rörelse medan elektroniken med kretskort och displayer slog igenom runt 1977, berättar Per-Åke. En stor del av charmen med att renovera de äldre spelen är att jag fysiskt kan trycka på ett relä, se vad som händer och därefter manuellt justera tills allt fungerar igen.
Förutom förståelsen för mekaniken vill Per-Åke dessutom fortsätta lära sig mer om spelens historik och utveckling under decennierna.
– Precis som båtarna jag dagligen arbetar med bär alla flipperspel på såväl en generell som en unik berättelse och jag är lika intresserad av båda, säger Per-Åke.
Per-Åke berättar att förfadern till dagens flipperspel är det klassiska bordsspelet Bagatelle från 1870-talet där utövaren genom att stöta kulor med en träkäpp skulle försöka samla poäng.
– Med sin lutande spelyta liknade sällskapsspelet en enklare form av flipperspel och det var väldigt populärt strax före sekelskiftet, säger Per-Åke. Från Bagatelle utvecklades spelen sedan gradvis och 1930 fick pinball sitt stora genombrott.
När de moderna flipperarmarna lanserades 1947 innebar det att spelutövaren fick mer kontroll över flipperkulan och att skicklighet därmed började trumfade slumpen. Flipperspelen kom till Sverige efter att flippern introducerats och det är därför vi i Sverige kallar dem just flipperspel.
– Efterkrigstidens amerikanska influenser gjorde flipperspelen till ett vanligt inslag i Sverige under 60- och 70-talet och det var också då som spelens storhetstid kulminerade, säger Per-Åke. Tack vare nostalgi och ett ökat intresse för taktila spel har flipperspelen på senare tid upplevt en renässans. Skälen till att köpa ett flipperspel är olika, en del köpare vill ha ett spel de kan använda, för andra är det själva samlandet som är det viktiga och för några fyller spelen en funktion som lyxig inredningsdetalj.
Medan vissa samlare låser in sina spel gör Per-Åke det motsatta.
– Flipperspelen mår inte bra av att stå oanvända, det är mer skadligt än det slitage som uppstår vid bruk, säger Per-Åke. Jag hyrde min lokal för två år sedan och använde initialt utrymmet till förråd och verkstad men sedan i somras håller jag öppet på lördagar så att alla som vill kan komma hit och betala en fast avgift och sedan spela så länge man önskar.
Till spelhallen EM Pinball kommer besökare i alla åldrar och Per-Åke berättar att det blir en härlig stämning när lokalen fylls av sorl samt spelens karaktäristiska ljud och ljus.
– Under loven hittar de yngre hit och det är häftigt när barn som aldrig förr sett ett flipperspel blir helt uppslukade av upplevelsen och spelar i timtal, säger Per-Åke. Alla sinnen aktiveras när du spelar flipperspel och det är nästa omöjligt att inte ryckas med. Detta är en aktivitet som passar de allra flesta och det går fint att boka lokalen för kalas, fester, after work eller andra tillställningar.
Förutom att meka med sina egna spel tar Per-Åke också sig an renoveringsprojekt från andra spelägare.
– Kombinationen av gammal mekanik och ny teknik är en viktig och väldigt spännande del av renoveringsarbetet, menar Per-Åke. Idag finns modern teknik som 3D-skrivare, scanning och färgskrivare som gör det möjligt att återskapa reservdelar, glas respektive äldre motiv. Viljan att fortsätta lära mig nya saker är min drivkraft och jag brukar säga att varje dag man lär sig något nytt är en bra dag!
I de flesta större städer finns flipperföreningar och det anordnas både SM och EM i flipperspel.
– Alla spelare rankas och Sverige har en hel del riktigt duktiga spelare, berättar Per-Åke. I framtiden skulle jag gärna anordna
tävlingar där deltagarna endast spelar på elektromekaniska spel, jag tror att det skulle vara uppskattat.
Att tjäna några pengar på sin spelhall har aldrig varit målet för Per-Åke, hans önskan är snarare att andra ska få möjligheten att upptäcka de nostalgiska spelens charm.
– Visionen är att skapa ett levande museum med spel från början av 1930- till slutet av 1970-talet där besökarna kan spela sig igenom flipperspelens utveckling och historia, sammanfattar Per-Åke.
Text: Nina Sabel. Foto: Per Svensson Borrud
Läs den bläddringsbara tidningen via: https://issuu.com/wahlins/docs/inneh_ll_kinda_jan_feb_2026