Det som började som en helt vanlig jakttur slutade med en dramatisk räddningsinsats när jakthunden Iriz räddades från en klippavsats 15 meter över mark.
– Tack vare en fantastiskt proffsig insats från räddnings-personalen fick den här historien ett lyckligt slut, säger husse Henric Nilsson.
En torsdag i slutet av januari var Henric ute i skogarna vid Drabo för att jaga vildsvin med sin blandras plott/karelare Iriz. Duon har jagat tillsammans i över tre års tid och initialt tydde inget på att dagens jaktpass skulle sticka ut från de övriga.
– Jag släppte Iriz på en åtel där grisarna brukar vara och hon pinnande glatt iväg på sökrundor precis som vanligt, berättar Henric. Snart hördes hennes ståndskall och jag såg på pejlen att hon befann sig bland stenrösena på bergets topp. Eftersom Iriz har en förkärlek till grävlingar antog jag att hon hade hittat ett gryt som hon nu inte ville lämna.
Henric bestämde sig för att hämta Iriz men trots pejlinformationen som markerade Iriz plats såg han inte till henne någonstans.
– Det började skymma rejält och eftersom Iriz helt hade tystnat kunde jag inte hitta henne, säger Henric.
Plötsligt hörde Henric ett svagt gnällande och han insåg till sin bestörtelse att Iriz befann sig på en liten klippavsats 15 meter upp på den näst intill lodräta bergsväggen som sträckte sig ungefär tio meter ytterligare över klipphyllan. Henrics teori är att Iriz måste ha glidit nerför branten och av en lycklig slump landat på den utstickande delen av berget.
– Det var fruktansvärt att se henne titta ner på mig från så hög höjd och jag kunde se att hon var orolig och rädd, säger Henric. Jag blev livrädd när jag såg den lilla platån hon stod på och ringde efter förstärkning i form av min pappa och bror. Vi insåg ganska snabbt att det skulle innebära livsfara för oss att försöka oss på en egen räddningsaktion så vi bestämde oss för att ringa räddningstjänsten.
Drygt en halvtimme efter larmsamtalet var Rimforsas räddningspersonal med specialistkompetens för klättring på plats och de levererade genast en plan för hur situationen skulle lösas på bästa sätt.
– Teamet var så otroligt proffsigt och det såg så enkelt ut, minns Henric. De förankrade vajrar i träd på bergets topp, firade ner sig till avsatsen, klädde på Iriz en skyddsväst och sänkte sedan ner henne. Jag var så orolig att hon skulle hoppa innan räddningen nådde henne men allt gick väldigt smidigt och jag är så tacksam för alla som bidrog till att föra Iriz i säkerhet.
Henric medger att han stundtals förberedde sig på en helt annan utgång och han var lika lättad som Iriz när hon väl landade rakt ner i hans trygga famn.
– Hon var överlycklig och väldigt sprallig efteråt men annars märktes händelsen inte av på henne särskilt mycket. Så här i efterhand tänker jag att hon måste ha haft en skyddande hand över sig som gjorde att hon landade på avsatsen istället för att störta rakt ner, säger Henric.
Redan dagen efter dramatiken som slutade i en solskenshistoria återvände husse och hund till skogarna för att jaga och denna gång gick allt som planerat.
– Efter en viss tvekan släppte jag henne och hon gjorde en av sitt livs bästa jaktturer, berömmer Henric.
Text: Nina Sabel.
Foto: Per Svensson Borrud
Läs den bläddringsbara tidningen via länken: https://issuu.com/wahlins/docs/inneh_ll_kinda_februari_2025?fr=xKAE9_zU1NQ