Katarinas engagemang i LRF började år 2021 då hon blev aktiv inom lokalavdelningen. Förra året valdes hon till vice ordförande i riksstyrelsen och sedan i mars 2024 kan Katarina titulera sig ordförande i LRF Ungdomen.
– Det känns jättefint att få förtroendet att företräda våra medlemmar och bli en röst utåt för unga lantbrukare, säger Katarina.
Tillsammans med sina två bröder tog Katarina för några år sedan över familjens mjölkgård som ligger utanför Rimforsa. Generationsskiftet innebar en tioårig lång process och Katarina har därmed egen praktisk erfarenhet kring hur komplicerat ett övertagande av ett lantbruksföretag kan vara.
– Medelåldern på befintliga lantbrukare är i dagsläget cirka 60 år och en av mina hjärtefrågor är att underlätta för den yngre generationen som önskar ta över eller starta lantbruksföretag, säger Katarina. Jag tror inte att det saknas ungdomar som vill arbeta inom branschen, jag tror snarare att det är en mängd olika faktorer som försvårar för dem att kunna förverkliga sina ambitioner. De yngre lantbrukarna har till exempel sällan de ekonomiska muskler som initialt krävs och vi driver därför just nu frågan om kapitalanskaffning i form av ett statligt etableringslån. En annan fråga som jag vill belysa är den stora administrativa bördan lantbrukare har att förhålla sig till. Ett allt större regelverk med dess många lagar och bestämmelser påverkar ständigt vår förmåga att producera mat samt nå lönsamhet. Detta måste lyftas och få förankring i verkligheten.
Katarinas starka engagemang kommer från att hon lever i samt är verksam inom lantbruket. Genom egna erfarenheter hittar hon ständigt nya sakfrågor som behöver dryftas för att skapa bättre, hållbara förutsättningar för lantbruksföretagare.
– Det är ett otroligt stort ansvar att driva lantbruk och det är mängd olika faktorer såsom lönsamhet, regelverket, klimatfrågan samt det dagliga vädret som påverkar denna bransch enormt mycket, förklarar Katarina. Inom klimatfrågan intar lantbrukarna en väldigt central roll och är kopplade till flest antal mål som sätts upp angående minskad klimatpåverkan. Jag vill byta fokus från inställningen att det är vi som bidrar mest till miljöpåverkan till att det är vi som har störst potential att ställa om och på så sätt kompensera för klimatförändringarna. Med rätt ekonomiska investeringar skulle vi till exempel kunna producera bioenergi, både från skogen och jordbruket, och på så sätt bidra till att minska fossilberoendet. Klimatanpassnings-åtgärder såsom bevattning, är också en åtgärd som kräver stora investeringar och det blir svårt för lantbrukarna att finansiera det själva med den lönsamhet som råder nu.
En lantbrukares vardag är fylld av krav samt hårt arbete men det är inte bara den fysiska arbetsmiljön som det behöver pratas öppet om menar Katarina.
– Ofta ligger den privata bostaden och lantgården i nära anslutning till varandra men lite längre ifrån övriga samhället. Detta kan leda till känsla av ensamhet och isolering, säger Katarina. Vi måste prata om vikten av att må bra i sitt företagande och att hitta förutsättningar för en social hållbarhet med en fungerande balans mellan jobb, privatliv, familjeliv och fritid.
Katarina poängterar att det är dags för konkreta åtgärder som gör skillnad.
– Det handlar om Sveriges livsmedelsförsörjning och vi måste öka både lönsamheten och attraktionskraften för lantbruksföretagandet, menar Katarina. Jag vill uppmuntra alla att rösta i det nära förestående EU-valet eftersom vi påverkas otroligt mycket av det som bestäms i Bryssel. Sist men inte minst vill jag uppmana konsumenter att köpa svenska produkter att lägga på tallriken
Text: Nina Sabel. Foto: Privat
Läs den bläddringsbara tidningen via länken: https://issuu.com/wahlins/docs/2024-02_april_kinda_innehall_ok_?fr=xKAE9_zU1NQ