Foto: Servicegruppchef Henric Segerlund och serviceingenjör Mats Åsenfalk demonstrerar säkerhetsutrustningen vid mastarbete.
Foto: Per Svensson Borrud
Några kilometer söder om Kisa ståtar en av Sveriges högsta TV-master, nämligen den imponerande 329 meter höga Kisamasten.
– Kisamasten är en av mina arbetsplatser och visst kan det vara en krävande arbetsmiljö men höjden skrämmer mig inte längre, säger Mats Åsenfalk som är serviceingenjör på Teracom.
Det är en härlig dag i mitten av oktober när Innehåll träffar Mats och hans chef Henric Segerlund vid Kisamasten i Folkinge.
– Som serviceingenjör består mina arbetsuppgifter bland annat av att felsöka och utföra underhåll, service, reparation och installation av utrustningen längs med hela masten men även vid dess fot där det finns en anläggning med tillhörande teknisk utrustning som sändare, mottagare och förstärkare. Jag jobbar också mycket med reservkraft och batterier vilket innebär att en stor del av vardagen handlar om att se till att backupen fungerar så att den kan träda in vid problem, säger Mats. Idag ska vi byta ut en GPS-antenn på relativt låg höjd vilket är en återkommande och därmed ganska vanlig arbetsuppgift.
Mats påbörjade anställningen som serviceingenjör år 2010 då han fick ett tips från en bekant, numera kollega, om att det fanns en ledig tjänst att söka.
– Jag hade tidigare arbetat inom TV-branschen och blev genast intresserad av jobbet även om de höga höjderna till en början gjorde mig lite nervös, ler Mats. Jobbet verkade för bra för att låta sig avskräckas och nu litar jag fullständigt på vårt säkerhetsmedvetna arbetssätt och på min egen och mina arbetskompisars kompetens och erfarenhet. Säkerhetsbestämmelserna säger att vi aldrig får jobba ensamma på 13 meters höjd eller högre, då måste vi alltid vara två.
Henric är servicegruppschef för Teracoms stationer i Mellansverige och han berättar att bolaget har ett enormt säkerhetstänk i alla led och att personalen kontinuerligt genomgår utbildningar för att utveckla sin tekniska kompetens men framför allt för att bibehålla förmågan att utföra själv- och kamraträddning på hög höjd.
– För att arbeta som serviceingenjör eller masttekniker krävs det ett höjdintyg som bekräftar att de anställda är fysiskt friska och lämpliga för de krävande och utmanande situationer de kan ställas inför och tvingas hantera, säger Henric. Genom årliga läkarundersökningar och fortlöpande utbildning säkerställs att alla i ett nödläge kan transportera sig själva och sin kollega ner på ett säkert sätt. Räddningstjänsten har inga resurser att plocka ner folk från masten så personalen måste hela tiden vara förberedda på det oförutsedda.
Även om Mats och hans kollegor är experter på att klättra i master finns oftast möjligheten att transportera sig med hjälp av en hisskonstruktion.
– Kisamasten är av senare modell med en hiss som på 30 minuter når 300 meters höjd vilket innebär att det återstår cirka 30 meters klättring för att nå den absoluta toppen, förklarar Mats. Eftersom utrustningen sitter längs med hela masten är det ganska sällan vi måste ta oss ända upp på maxhöjd, vi åker dit det behövs helt enkelt.
Det krävs mer än några regndroppar för att hindra Mats från att klättra mot toppen men Henric berättar att det finns tydliga regler för när de anställda inte får utföra sina arbetsuppgifter på grund av väderförhållanden.
– Det får inte blåsa mer än 20 sekundmeter och det får inte vara kallare än 20 minusgrader, säger Henric. Under ett pågående åskoväder får personalen inte heller ge sig upp i masten.
– Om man befinner sig uppe i masten när ett åskoväder närmar sig brukar det surra i masten och det är ett säkert tecken på att det är dags att snabbt bege sig nedåt, menar Mats.
Masterna är ständigt föremål för rigorösa interna besiktigningar och de renoveras med god framförhållning för att minimera risken för någon typ av haveri.
– Teracoms kunder kräver att våra tjänster alltid fungerar och det får inte bli tyst i radion bara för att en sändare går sönder, säger Henric. Bolaget lägger stor vikt vid underhåll samt batteribackuper och vårt reservsystem växlar in så att varken oväder, krig eller sabotage kan tysta den samhällsviktiga radiokanalen P4 som är allmänhetens informationskälla i krislägen.
Henric berättar vidare att Teracom räknas som Sveriges säkraste kommunikationsleverantör gentemot myndigheter och att bolaget sedan 2016 ansvarar för driften av Rakelnätet som är kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer som polis, räddningstjänst, ambulans och kommuner.
– Masterna och de tillhörande anläggningarna på marken är skydds-objekt och det är förbjudet att ta sig innanför avgränsningarna, klättra upp i masterna eller fotografera dem, säger Henric. Då masterna klarar åska, blåst, solstormar och liknande är sabotage det största och vanligaste hotet.
På grund av det rådande säkerhetsläget har Teracom ändrat sina arbetssätt för att minska risken för obehörig insyn i verksamheten.
– För att i möjligaste mån undvika att ta in entreprenörer utifrån utför vi numer sysslor som gräsklippning, målarjobb och fönsterputsning in house vilket innebär att personalstyrkan måste vara extremt breda i sin kompetens, säger Henric. Det finns ingen specifik utbildning som krävs för anställning utan som chef lägger jag i stället större vikt vid att min personal är anpassningsbar, självgående, praktisk och tekniskt intresserad.
– Vi tar vara på varandras färdigheter, kunskaper samt kompetenser och hjälper varandra med det som måste fixas, säger Mats. Ena stunden är jag experten på reservkraft och batteribackup, andra sekunden fixar jag avloppet. Mitt jobb är minst sagt omväxlande!
Text: Nina Sabel
Läs den bläddringabara tidningen via länken. https://issuu.com/wahlins/docs/_innehall_kinda_november_2025