När sjöarna sänktes och mossarna blev åkermark

Foto: Per Milberg diskuterar sjösänkningen med Håkan och Karin Skärby från gården Framnäs.

Under 1800-talet förändrades Kindas landskap i grunden. Sjöar sänktes, våtmarker dikades ut och odlingsmark skapades för att mätta en växande befolkning. Vid en välbesökt föreläsning på Klockaregården berättade professor och ekolog Per Milberg om ett stycke lokal-
historia vars tydliga spår fortfarande syns 
i landskapet.

Ett hundratal nyfikna åhörare hade samlats på Klockaregården i Västra Eneby den 3 november för att lyssna när Per tog med 
publiken tillbaka till 1800-talets stora förändringar av vatten och mark i Kinda.
– Från mitten av 1700-talet och fram till början av 1900-talet pågick ett omfattande arbete med att vinna ny odlingsbar mark. Befolkningen växte och behövde mer mat, berättar Per. I Kinda fördubblades folkmängden under ett sekel, fram till 1850, och eftersom handeln med livsmedel var begränsad var självhushållning avgörande för överlevnad.

Genom att gräva diken och sänka sjöarnas utlopp kunde bönderna kontrollera och sänka vattennivåerna, ibland med så mycket som upp till två meter.
– Naturliga trösklar som bildats under istiden grävdes bort för att vattnet skulle rinna undan och på så vis frilades nya marker och odlingssäsongen kunde förlängas eftersom åkrarna blev torrare, förklarar Per. Det här är en del av vår historia som nästan fallit i glömska trots att den har påverkat landskapet i stor om-
fattning. Det är spännande att tänka på hur landskapet såg ut innan sjösänkningarna.
Även mossar och våtmarker dikades ut i förhoppning om att skapa bördig jord.
– Mossodlingen blev inte alltid den framgång man hoppats på, säger Per. När torven torkade började den brytas ner och marken sjönk vilket krävde ständigt underhåll och fördjupade diken. Många av dessa marker övergick därför så småningom till betesmark eller skog.

Per berättar att spåren från 1800-talets sjöreglering syns än idag.
– Den som är uppmärksam kan hitta gamla diken och rester av odlingsmark ute i skogarna, säger Per. Synen på våtmarker har förändrats och idag vet vi att utdikade torvmarker bidrar till växthusgasutsläpp och att återvätning kan vara en viktig klimatåtgärd. Vi behöver lära oss av historien för att inte upprepa misstag. Det är värdefullt att förstå hur samhället och landskapet har för-
ändrats över tid.
Intresset för Pers föreläsning var stort och många stannade kvar för samtal efteråt. Flera passade också på att köpa Pers nyutkomna bok Brottstycken ur Kindas historia.
– Som forskare är jag nyfikenhetsdriven och vill veta hur saker och ting fungerar och samspelar. 1700- och 1800-talen var en otroligt spännande tid då det hände mycket som förändrade 
människors livsvillkor och i min bok har jag samlat hundra korta berättelser om livet förr och om människorna, platserna och 
företeelserna som format bygden vi bor i, avslutar Per.

Text: Nina Sabel. Foto och fototexter: Per Svensson Borrud

Läs den bläddringsbara tidningen via länken: https://issuu.com/wahlins/docs/inneh_ll_kinda_november_2026


Publicerat

i

av

Etiketter: