När vi på Innehåll var på väg till Carin Östlund och Saligheten i Valla, såg vi att det stod fyra personer med stora kikare längs vägen mellan kyrkan i Kärstad och Valla.
De spanade efter fåglar över de vidsträckta nyinsådda vallarna och det vassbevuxna krondiket. Vi stannade till för att få några ord med de morgonpigga fågelskådarna.
Text och bild: Gunilla C Johansson
– Hallå där hur går det, har ni sett några fåglar så här på morgonen, var min första fråga.
Jodå, de hade sett fåglar men de stod och spanade efter en särskilt ovanlig fågel som man hade haft visuell kontakt med och detta var inte vilken fågel som helst.
– Jag fick syn på en Ortolansparv, en mycket ovanlig fågel här numera, berättar Wilhelm Lennman från Lund.
Jag såg den precis här och det är därför vi är här igen med förhoppningen om att fler ska kunna observera fågeln. När jag hade observerat den så larmade jag fågelskådare i hela Östergötland via en gemensam digital plattform så att fler skulle få chansen att observera denna fina och ovanliga fågel. Ett tiotal personer utöver mig såg fågeln, en art som är på väg att försvinna från Sverige. För ett antal år sedan hade vi häckade par av Ortolansparven i Östergötland, men som sagt, observationer är sällsynta.
Wilhelm berättar att den lilla sparven anses som en delikatess i Frankrike där man tidigare fångat den med hjälp av nät.
– Den har jagats så intensivt att den var på väg att utrotas, därför är det sedan några år tillbaka förbjudet att jaga fågeln, men det sker dock fortfarande genom tjuvjakt.
Glädjen var stor bland de närvarande fågelskådarna där tre av dem: Christian Allard från Rimforsa, Andreas Pettersson från Kisa och Wilhelm lyckats få visuell kontakt.
Gunnar Ölfingsson från Opphem:
– Jag har ännu inte sett fågeln, men hoppas givetvis på att få se den.
Att se och känna igen fåglar, det är en del i att vara fågelskådare, men man behöver även lära sig att känna igen fåglarnas läte, för att veta vilken fågelart det är som är i närheten säger Gunnar.
Vad är det då som är så roligt med fågelskådning?
– Man är ju ute och nära naturen hela tiden och att få se och följa en del av naturens djurliv på nära håll är intressant, och man får samtidigt en trevlig gemenskap.
Wilhelm fick upp sitt intresse för fåglar redan vid 6-7 års ålder när han fick sin första kikare av sin pappa.
– Jag kommer ihåg hur jag spanade efter fåglar från balkongen och hur glad jag blev när jag såg fåglar.
Vad betyder observationen av Ortolansparven för dig just nu?
– Att jag klättrat i Kinda-listan på observationer, just nu är jag på en tredjeplats tack vare sparven.
Förstaplatsen med flest observationer innehas just nu av Lars Nilsson med Axel Jensen på andra plats och du Gunnar är ju på en delad fjärdeplats säger Wilhelm och tittar på Gunnar.
Ger man sig ut oavsett väder och vind?
– Ja, om det är en fågel likt denna sparv, då finns det inte många hinder.
Bästa vädret?
Vi fick titta i en av kikarna som hade en imponerande zoom men där bilden dallrade.
– Det är värmedallringar vilket gör att solsken inte är det bästa vädret att vara ute i. Det mest optimala för fågelskådning är tidigt på morgonen en mulen vårdag, gärna någon timma efter nederbörd, och som här med nyplöjda åkrar. Då är förutsättningarna goda att kunna se och höra ett stort antal fåglar säger Andreas.
Vilken fågel är det som hägrar högst upp när det gäller observationer?
– Det är Blåkråka och Herrfågel säger Wilhelm.
Är fågelskådning bästa fritidsintresset?
– Utan tvekan summerar kvartetten!
Gänget packar ihop sin utrustning för att åka vidare till en annan plats i Kinda för visuell jakt på fåglar.
Vi frågar om man får önska lycka till eller om det betyder otur?
– Det får du gärna göra och skriv också att den som vill veta mer om fågelskådning, kan kontakta Östergötlands ornitologiska förening. Här i Kinda har vi en klubb som heter KiX, Kinda kryss, detta för att man får ett kryss för varje ny art man ser.
Lämna ett svar